Judisk identitet – en rapport

Efter att ha mött drygt tusen elever på 17 skolor i Lunds kommun är det MUCF-finansierade projektet ”Fler judiska berättelser i skolorna” avslutat. Projektet har pågått under ett läsår, 2022-2023.
Det var spännande att få träffa så många unga personer som vi fått möjlighet att samtala med om svenskjudisk identitet.
För många av dem (för att inte säga de flesta) var skolbesöket det första mötet med en jude överhuvudtaget.
Vi hoppas kunna driva projektet vidare – det finns många fler skolor att besöka och betydligt fler elever att träffa.

Rapporten finns här – (www.jcl.se/identitet/judisk-identitet-2023.pdf). Du är välkommen att sprida den vidare. Självklart välkomnar vi kommentarer och goda förslag som kan göra projektarbetet ännu bättre.
Vår kontaktadress är judiskidentitet@jcl.se

Böcker värderas i judisk kultur

Judar värderar kunskap och lärande. Skriven text är en central del av detta då kunskap kan överföras mellan generationerna.
I judisk kultur har man respekt för det skrivna ordet. Följaktligen förstör man inte böcker.

I övrigt hänvisar vi till vad Judiska Centralrådet uttalar – se här

Fler judiska berättelser i skolorna

Judar. Vad och vem syftar det ordet på? Vad betyder det att vara jude?

I den svenska grundskolan stöter eleverna på ordet juden främst i samband med religionskunskapslektionerna. Vi har granskat flera läroböcker som används i undervisningen.

I skolböckerna ligger fokus på de tre abrahamitiska religionerna. Illustrationerna som används visar oftast en ortodox man med långa öronlockar, n synagoga o d. En bild som relaterar till Förintelsen förekommer också. Med andra ord: eleverna i grundskolan relaterar oftast begreppet jude till religionen eller Förintelsen. Även i det sistnämnda fallet filtreras det oftast genom ”religion” (vilket bekräftats av våra möten med eleverna). Vi har velat introducera en annan bild av dagens judar.

En studie publicerad i Judisk Krönika år 2011 pekar på att för majoriteten av judar i Sverige utgör kultur och traditioner huvudingredienserna i deras judiska identitet. Vi har därför velat föra fram just dessa aspekter i vårt projekt ”Fler judiska berättelser i skolorna”. Vi har medvetet prioriterat begreppen folkslag, kultur, traditioner, helger, familj, historia m m för att lyfta fram den sida av dagens moderna svenska judiska identitet som inte behöver ha en koppling till religionen.

Vi har besökt nästan 20 mellanstadieskolor i Lunds kommun och träffat drygt 1000 elever. För ca 90% av alla dessa elever var klassbesöket det första mötet med en jude överhuvudtaget. Dessutom har de fått träffa judar som inte motsvarade deras egna inlärda bilder av vad en jude är.

Videofilmen som du kan se via länken nedan illustrerar endast introduktionen till våra vanligtvis 40-50 minuter långa samtal med eleverna. Den innehåller alltså en bråkdel av de ämnen som vi berört och nästan inga av frågeställningar som eleverna tog upp med oss.
Filmen (ca 6 min. lång) finns här: www.jcl.se/identitet/judisk-identitet-mucf.mp4
Filmen utgör en del av rapporten ”Fler judiska berättelser i skolorna” och ska inte ses som en fristående dokumentation av projektet.

Har du frågor om projektet ”Fler judiska berättelser i skolan”, sänd gärna ett e-postmeddelande till oss – adressen är judiskidentitet@jcl.se

Fler judiska berättelser i skolorna
– projektbeskrivning

Våren 2021 utkom en rapport från Malmö stad; Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap – En rapport om antisemitism och det judiska minoritetskapet i Malmös förskolor, skolor, gymnasier och vuxenutbildning. (Länk)

Där beskrivs bland annat hur det finns ett behov av att skapa fler nutida berättelser om den svenske juden, istället för de två som barnen möter i skolan (kopplat till andra världskriget, eller religiös judendom).

Det finns även ett problem med att arbetet med de nationella minoriteterna är eftersatt. Det påverkar judiska barns möjlighet att utveckla en svensk-judisk identitet, samt alla andra barns förståelse för densamma. Bristen på denna förståelse, och bristen på varierade berättelser om ”juden”, gör att antisemitism kan födas och gro.
Citat från rapporten:

”Studien har identifierat en grundläggande problematik kring möjligheten för judar att leva som judar i det svenska majoritetssamhället på samma villkor som dem med svensk-protestantisk bakgrund, kring inkluderingen av det judiska i den svenska självbilden och kring integrationen av olika sätt att vara, leva och fira i förskola och skola. Att judar är få och ovanliga i Malmö kan upplevas som ett tydligt utanförskap. Detta blir extra framträdande när skolan dessutom ofta på institutionell nivå premierar det protestantisksvenska som norm.

Från både skolpersonals och de judiska elevernas berättelser framgår att det i skolan finns en begränsad tillgång till bilder av eller berättelser om olika sätt att vara och leva judiskt. Framför allt finns det i nuläget två berättelser: en om ortodox judendom som eleverna möter i religionsundervisningen, och en kopplad till Förintelsen. De geografiska och tidsmässiga avstånd som finns till de bilder av judar som malmöitiska elever möter kan leda till en svårighet för andra elever att identifiera sig med det judiska som en del av deras stad. (…)

Ett annat identifierat problem är att det på många skolor finns ett underutvecklat arbete med nationella minoriteter. Ett mål med arbetet med de nationella minoriteterna är att deras historia och kultur ska betraktas som en del av den svenska historien och kulturen. Att utveckla arbetet med nationella minoriteter innebär alltså en möjlighet för majoritetssamhället att normkritiskt rikta blicken mot sig själv. Att inte arbeta med nationella minoriteter innebär i det här sammanhanget dessutom en missad möjlighet att delge eleverna fler bilder och berättelser av vad det innebär att vara jude än vad de annars möter i skolan – bilder och berättelser med mindre geografiskt och tidsmässigt avstånd.”
————————————

Vi (Judiska Centret i Lund) har startat projektet om nutida svenskjudisk identitet eftersom vi vet att den judendom som finns i Sverige idag är väldigt osynlig. Det finns ca 25 000 judar i Sverige. Hur lever de? Vad är det som är viktigt med judendomen för deras identitet? Är det viktigt över huvud taget? Varför?

Vi vill att samtalet med eleverna ska kännas relevant för dem, och därför hoppas vi att vårt besök kan läggas till en tid då 5:e- och/eller 6:e-klassare läser om världsreligionerna, livsåskådning, svenska minoriteter eller liknande. Vi önskar även att samtalet ska se i halvklass, om möjligt, eftersom det är lättare att samtala med färre elever.

Eftersom vårt fokus är ett samtal, inte en föreläsning, utgår vi från de frågor som eleverna får förbereda inför vårt möte. De ska få ta sig tid att reflektera kring judendomen idag och saker de undrar över. Det kan även vara rena faktafrågor om judendomen. Genom våra svar kan vi sedan prata vidare. Till exempel kan en vanlig fråga som ”Äter du griskött?” besvaras med ”Ja, det gör jag, för matreglerna är inte viktiga för mig i min judiska identitet, utan det är…” eller ”Nej, det gör jag inte, för det får mig att känna tillhörighet till alla världens judar, samt de judar som levt i historien före mig.” Efter det kan en diskussion kring VARFÖR det är viktigt eller inte följa. Här finns såklart inget absolut svar, utan det är elevernas tankar och frågor som är viktiga. VARFÖR är det viktigt med tillhörighet, HUR kan tillhörigheten kännas eller se ut osv.

Vi vill samtala kring vårt judiska arv och tradition. Vad innebär det med ett judiskt arv? Vem är jude, och vem är inte? Vad har eleverna för egna arv i sina familjer? Vilka traditioner är viktiga, vad är mindre viktigt? Varför? Har det förändrats över tid? Finns det något som kallas ”kulturell jude” eller ”kulturell kristen/annat?”

Vi vill få eleverna att reflektera över sin identitet. Att den består av många olika tillhörigheter, eller tvärtom, utanförskap, och hur det kan påverka en person. Och hur går det när olika identitetstillhörigheter inom en krockar? Till exempel om jag som svensk jude vill fira Chanuka och det sammanfaller med julafton. Hur går det då?

Vi vill att eleverna ska känna till, och känna igen sig i, vad ett minoritetsskap innebär. Här kommer vi att utgå från den svenskjudiska minoriteten. Finns det minoritetsskap i alla människor? Finns det något som alla minoriteter har gemensamt? Hur hade det känts om ditt minoritetsskap var norm? Är det viktigare att ”hålla fast” i t.ex. att fira Chanuka när en är minoritet, för att det annars försvinner och en uppslukas i majoritetsnormen?

Sverige räknas som ett av världens mest sekulariserade länder. Detta, vågar vi påstå, gäller även judarna i Sverige. Hur påverkar det möjligheten att utöva sin religion eller kultur? Räknas en till jude trots att en aldrig skulle gå till en synagoga? Hur påverkar det synagogorna som finns i Sverige?

Som ni säkert förstår går det inte att gå igenom allt detta på 40-60 minuter, men det viktiga för oss är att samtalet ska bli en språngbräda för eleverna att fundera vidare kring hur den svenske juden kan se ut, och på vilket sätt vi är lika och olika. Vi ställer självklart upp och svarar på frågor som dyker upp även efter vårt möte, även från lärare. För den som är intresserad av litteratur på området så rekommenderar vi boken @Stolt Jude, som utkom vår 2022.


Vad vet du om judarna i Lund?

Ja…. De bodde i Nöden för 100 år sedan. Men idag då?

Judiska Centret i Lund (JCL) driver ett informationsprojekt under läsåret 2022/23 för Lunds kommuns 5:e- och 6:e-klassare. Vi vill samtala med eleverna om svensk-judisk identitet. Projektet finansieras av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Under 2021 publicerade Malmö stad en rapport om antisemitismen i skolorna. Bland annat framkom det att endast två olika bilder av judar förekommer i skolans undervisning:
– Judar under 2:a världskriget
– Ortodoxa judar
Detta vill vi ändra på.

Vårt projekt heter ”Fler judiska berättelser i skolorna”. Genom ett samtal om minoritetsskap, identitet, arv och religion vill vi synliggöra den svensk-judiska minoritet som idag lever i Sverige. På så sätt kan vi stärka de judiska barnen, skapa förståelse för den judiska minoriteten och på sikt minska antisemitismen.

Till att börja med vänder vi oss till mellanstadiebarnen i Lunds kommun. Är du lärare och önskar få mer information om projektet eller få besök av oss, klicka här eller sänd ett kort meddelande till judiskidentitet@jcl.se

Ingen av oss som ingår i projektgruppen är utbildad religionslärare, men vi kommer självklart att svara på rena faktafrågor så gott vi kan.  Vi är också nyfikna på om det är något ni som lärare önskar att vi tar upp eller lägger extra fokus på. 

En något längre beskrivning av projektet och dess bakgrund finns att läsa här.

Välkommen att höra av dig.

 

JCL har beviljats bidrag från MUCF

JCL ska under ett läsår driva ett projekt i Lunds skolor med syfte att motverka antisemitism. Elever i mellanstadiet ska få möjlighet att diskutera svensk-judisk identitet i förhållande till sin egen identitet, och på så vis både få mer kunskap och förståelse för hur vi lever i Sverige idag.
Projektet heter ”Fler judiska berättelser i skolorna” och är tänkt som ett komplement till den undervisning som redan finns kring religionen judendomen och Förintelsen.
Bakgrunden till det uppmärksammade behovet av fler judiska berättelser i skolorna finns i en rapport som utkom från Malmö stad 2021: ”Skolgårdsrasism, konspirationsteoretiker och utanförskap – En rapport om antisemitism och det judiska minoritetskapet i Malmös förskolor, skolor, gymnasier och vuxenutbildning”. (Rapporten kan laddas ner här.)

 

Stöd Ukraina! Support Ukraine!

Vi, Judiska Centret i Lund uttalar vårt starka stöd för den demokratiska republiken Ukraina och ber för dess befolkning och dess stora judiska grupp. Vi uppmanar alla, som har en möjlighet, att stödja Ukraina i denna svåra tid.

We, the Jewish Center in Lund, express our strong support for the democratic republic of Ukraine and pray for its population and its large Jewish group. We call on everyone who has the opportunity to support Ukraine in this difficult time.

Ми, Єврейський центр у Лунді, висловлюємо нашу рішучу підтримку демократичній республіці Україна та молимося за її населення та її велику єврейську групу. Ми закликаємо всіх, хто має можливість, підтримати Україну в цей непростий час.


Vill du veta vad som är på gång?

Medlemmar i Judiska Centret i Lund får mer eller mindre regelbundna nyhetsbrev med detaljerad information om föreningens aktiviteter. Viss information är inte offentlig av integritets- eller säkerhetsskäl vilket innebär att den aldrig publiceras på vår webbplats. Kontakta gärna vår styrelse (via kontaktsidan) för mer information om föreningen och våra aktiviteter.